Glimtar av framtiden		Action Learning
			Verktyg, metoder och modeller i syfte att stödja hållbart ledarskap
	Häng med på en resa i hållbarhetens land!		Praktisk träning i hållbart ledarskap för dig och laget.  Ännu ej tillgänglig - öppnas under 2010.
	Inspiration		Hälsa
	KompetensMässan Stockholm, 16-17 november 2010 Läs mer
	Nordens största mässa inom ledarskap, personal- och affärsutveckling		Recept för hållbar hälsa. Ännu ej tillgänglig - öppnas under 2010.
	Motivation		Stanna upp...
			Endast den som stannar upp är på väg
	Hållbart ledarskap är ett ledarskap bortom morot och piska		Tommy Hellsten
	Dialog		Ledarskap
	Är det mitt tempo som avgör vad jag uppfattar som värdefullt i tillvaron? Eller är det mina värderingar som formar mitt tempo genom livet? Reflektera?		Hållbart ledarskap 14 oktober 2010 Läs mer
	Medskapa i läsardialogen		Lunchseminarium på Social Venture Network Sweden
	< ANNONS >
	Synas här?   0705-894801 bosse@ledarskapfornyelse.se

Slow är en folkrörelse som växer för varje dag.  Filosofin går ut på att göra mindre för att kunna ägna mer tid åt det som är värdefullt. Falköping är först i Sverige att sakta ner.

Slow erbjuder oss att leva ett liv utan brådska, att värna det unika, äkta och originella, att värdesätta det lokala och söka mänskliga och långsiktigt hållbara lösningar. Det är en väg till att bli mer levande; fest, livsglädje, harmoni, välbefinnande, hälsa, balans och läcker mat utgör kärnan i Det Goda Livet.

I Norden finns för närvarande fem Slow-kommuner, så kallade Cittaslow. Det är Levanger, Sokndal och Eidskog i Norge, Svendborg i Danmark och Falköping i Sverige, som blev medlem i det internationella nätverket Cittaslow i maj förra året. I dag är 120 kommuner i 10 länder medlemmar och intresset för nätverket ökar stadigt bland de skandinaviska kommunerna.

Cittaslow grundades av fyra italienska borgmästare 1999. Det växte fram ur Slow Food-rörelsen, som drogs igång redan 1986 av Carlo Petrini.

I februari bildade de Nordiska slow-kommunerna ett nätverk för att stödja varandra i det fortsatta arbetet med att uppfylla de 52 kriterier som satts upp för Cittaslow-kommuner. Hälften av dem måste vara uppfyllda för att en kommun ska kunna bli medlem.

Kriterierna är indelade i sex huvudområden, det är miljö, infrastruktur, stad och stadsplanering, lokala produkter, gästfrihet och engagemang. Den sistnämnda är kanske den viktigaste av alla, Falköping arbetar systematiskt för ökad medvetenhet bland invånarna om innebörden i att vara en Cittaslow, det gäller inte minst ungdomar och lärare.

Conny Svensson är informationschef i Falköpings kommun och initiativtagare till projektet att göra Falköping till Cittaslow. Han menar att det är viktigt hur man tar avstampet:

- Vi närmade oss Slow-konceptet utifrån ett varumärkesperspektiv, skapade en varumärkesgrupp och anordnade seminarier. Kommunen har 3.000 anställda och vi koncentrerade oss till en början på en dialog med de kommunanställda.

Resultatet av dialogseminarierna blev en varumärkesmodell med sju byggklotsar, varav en handlade om kommunens kärnvärden. Vi började med att fastställa de viktigaste kriterierna för hur vi definierar begreppet kärnvärde, och kom fram till att det måste vara äkta, trovärdigt och något unikt som särskiljer oss från andra kommuner.

Falköping mejslade på detta sätt ut fyra kärnvärden i sitt varumärke, ett av dem blev den matkultur som funnits sedan urminnes tider i Falköpingstrakten. Kommunen är känt för sina delikata ostar och korvar.

Övriga kärnvärden är platåbergen med sina fria öppna ytor, järnvägen med stambanan och stationshuset i funkisstil samt de storstensgravar, så kallade megalitgravar som är så vanliga i trakten. Av Sveriges knappt 400 storstensgravar finns 280 i Falköpings kommun.

Ett syfte med slow-medlemskapet är att öka stoltheten bland kommuninvånarna, poängterar Svensson.
- Cittaslow utgår från den enskilde kommuninvånaren, det är en avgörande skillnad jämfört med tidigare då vi lade en hel del arbete på dyra broschyrer.

Det är det unika som är intressant, det äkta och annorlunda. Att skapa en tydlig lokal identitet ger ökad självkänsla som i sin tur föder kreativitet och innovation. I förlängningen betyder det stärkt entreprenörsanda, spirande näringsliv, förbättrad kommunal service och ökad turism.

Kommunen stödjer företag och personer med Slow-inriktning. Det kan vara restauranger med lokala råvaror på menyn, klädbutiker med inriktning mot Slow Fashion, bagerier där endast ekologiska ingredienser används eller lokala musiker.

Lokala entreprenörer med slow-inriktning stödjs av kommunen (Foto: Falköping)

Såväl Falköpingsbor som besökare kan numera lätt hitta butiker med lokalt producerade varor som överensstämmer med Cittaslows filosofi. Den 16 mars delades för första gången diplom och dekaler ut till lokala entreprenörer som på sitt eget vis har förverkligat visionen om det goda livet. För att bli diplomerad krävs att väl definierade kriterier har uppfyllts.

Arbetet med att göra Falköping till Sveriges första Cittaslow har resulterat i ett värdefullt kontaktnät med andra städer ute i världen. Det internationella perspektivet är viktigt, framhåller Svensson.
- Det räcker inte med hembyggd och knätofs.

Conny Svensson, informationschef Falköpings kommun (Foto: Falköping)	Mia Lindquist, personalchef Falköpings kommun (Foto: Falköping)

Personalchefen Mia Lindquist berättar att Slow-filosofin även tillämpas internt i kommunen.
- Människor måste må bra för att kunna göra ett bra jobb.

Falköping har en lång tradition av att ligga i framkanten när det gäller hälsa och välbefinnande, det är dessutom en central del i kommunens ledarskapssyn. Man arbetar bland annat med KASAM (Känsla Av SAMmanhang), en metod som fokuserar på hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet samt mindfulness, ett meditationsbaserat förhållningssätt med ursprung i buddhismen.
- Träning i medveten närvaro ingår som en viktig del i vårt ledarutvecklingsprogram, säger Lindquist.

Gemensam reflektion används på möten för att sakta ner processen och därmed få en djupare förståelse av såväl problemställningar som lösningsförslag. Att reflektera i grupp främjar idéflödet, det skapar delaktighet och samhörighet samtidigt som stressnivån reduceras.

Det är inte bara kommuninvånarna som ska känna sig stolta över sin kommun. Även internt arbetar man med att öka känslan av stolthet hos personalen.
- Vi förknippar stolthet med sådant som öppenhet, gemenskap, livskvalitet och Det Goda Livet, förklarar Mia Lindquist.

Slow-projektet har även bidragit till att öka känslan av mening i arbetet. För att på lång sikt ha råd med de kommunala verksamheterna är det nödvändigt att arbeta med utvecklingsfrågor och visioner.
- Vi sysslar inte längre bara med vård, skola, omsorg och gatuarbeten som separata verksamhetsfält. Nu finns ett sammanhang som binder ihop hela kommunens arbete, vi medverkar till ett nytt sorts samhällsbygge. Det är spännande och djupt tillfredsställande, avslutar Conny Svensson.

www.falkoping.se
Boken "Slow - lev livet långsamt"
www.slowfood.com
www.slowsociety.se
www.slowsociety.org

Kommentera artikeln:
(Din kommentar kommer att synas här bredvid)