Är du vaken?

Är du vaken?

Är du vaken?

  • Bosse Westermark

  • 7 Mar 2025

  • 5 minute read

Det var en gång en direktör som var chef för en av de största myndigheterna i landet. Han hade hört talas om något som kallades för egot, men kunde inte förstå vad det syftade på. En dag blev han bjuden på middag hos en av sina vänner. En av dem som var där visade sig vara en zen-mästare. Direktören tänkte att denne man borde veta vad egot är för någonting, så vid ett tillfälle när de två blev ensamma tog han tillfället i akt och frågade:

– Jag har hört om något som kallas egot, kan du förklara vad det är?

– Det går inte att förklara för någon med den intellektuella kapacitet du representerar, svarade zen-mästaren.

Direktören blev förbluffad. Han kände sig kränkt. Det tog flera sekunder innan han hade hämtat sig. Röd i ansiktet röt han:

– Hur kan du bara häva ur dig något sådant? Har du ingen hyfs? Vet du vem jag är?

– Det där är egot, svarade zen-mästaren.

Det är vanligt att samtal framkallar människors ego. Vi vill gärna visa vem vi är (eller tror oss vara), att vi har något att komma med, göra intryck på andra. I sin bok Vart du än går är du där – medveten närvaro i vardagenskriver Jon Kabat-Zinn:

Om man slutar försöka göra sig värdefullare än man är av rädsla för att man är mindre värdefull än man är kommer man – vem man än är – att bli mycket lugnare och lyckligare – och lättare att leva med.

En egenskap hos egot är att det alltid vill identifiera sig med något. Jag är expert, jag är chef, jag är en person med dåligt självförtroende… Det har dessutom en tendens att identifiera sig med diverse åsikter, föreställningar, övertygelser och värderingar. Dessa kan upplevas som en del av vår identitet (eller till och med som vår identitet), vilket leder till att vi kan känna oss provocerade och kanske till och med attackerade när någon ifrågasätter det vi tror oss veta. Självförsvars-systemet aktiveras. Starka känslor uppstår. Reaktionen blir känslomässig och samtalet försvåras eller kanske till och med havererar.

Egot är detsamma som vår vanemässiga identifikation med jaget, känslan av ett solitt ”jag” som centrum i tillvaron. Men detta jag kanske bara är en illusion, en tanke som uppstår och försvinner likt alla andra tankar? Vem är det jag som undrar vem jag är? Den som ger sig ut på jakt i syfte att hitta jaget inom sig kommer förr eller senare fram till en märklig slutsats: Det verkar helt enkelt inte finnas någon hemma.

Det betyder naturligtvis inte att vi inte skulle existera som individer, bara att jaget har något ogripbart, virtuellt över sig och att vi människor har förmåga att fokusera vår uppmärksamhet på annat än de tankar som härrör ur detta lilla jag-centrum. Det kan till exempel vara vad som just nu pågår runt omkring oss, hur det känns i kroppen, fåglarnas kvitter en vacker sommardag eller andetagens rytm. Vad vi väljer att uppmärksamma och kvaliteten på denna uppmärksamhet gör hela skillnaden – det är nyckeln till vad vi kommer vara kapabla att skapa tillsammans.

Om vi ska kunna öka förståelsen för vad som sker i samtalet medan det pågår, måste vi vakna upp till våra ögonblick. Med andra ord behöver vi tillägna oss en sorts vaken medvetenhet. Genom kontemplativa övningar som till exempel meditation, mindfulness-träning eller qigong kan vi öva upp vår medvetna närvaro till ständigt högre nivåer. Syftet är att kunna bli mer närvarande i nuet - och därmed mindre i det automatiska tankeflödet. Där medvetenheten odlas vissnar egots grepp om oss.

Jag har kommit att se medveten närvaro som själva porten in till Dialogen. Den stärker dess grundläggande förhållningssätt: Öppet sinne – Öppet hjärta – Öppen källa. Medveten närvaro förändrar samtalet på ett genomgripande sätt genom att den gör det möjligt för oss att:

  • Upptäcka mer av vad som pågår i samtalet

  • Behålla lugnet, oavsett vad som händer

  • Få kontakt med djupare liggande kunskap (primary knowing)

  • Lyssna så att människor känner sig sedda och hörda

  • Tala utifrån vår autentiska del

  • Få kontakt med skaparlust och kreativitet

  • Engagera oss i något som är större än oss själva

  • Undvika impulsiva uttalanden

  • Öka respekten för andra

  • Gå från värderande och dömande till förundran

  • Fördjupa empati, medkänsla och självmedkänsla

  • Undvika att bli upprörda, rädda eller arga

  • Se kopplingar som tidigare inte varit uppenbara

  • Omfatta fler perspektiv

Inte minst gör den det möjligt att upprätta kontakt – såväl med vårt eget inre som med samtalspartners och med det som vill hända i Dialogen.

Vår aktuella situation med ständigt ökande komplexitet och förändringstakt utmanar oss att börja ifrågasätta mycket av det vi tidigare tagit för givet. Medveten närvaro är nödvändigt i denna process för att vi ska kunna distansera oss själva från alla de föreställningar, övertygelser och värderingar vi kommit att omfatta och därmed känna oss fria och trygga nog att utmana och ifrågasätta dem.

Forskning inom Organizational Learning visar att kvaliteten på resultat i alla sociala system beror på vilken nivå av medvetenhet människorna i systemet arbetar utifrån. Översatt till samtalssituationen alltså:

Kvaliteten på resultat i alla samtal beror på vilken medvetenhet deltagarna lyssnar och talar utifrån.

De krafter som vill dra oss bort från nuet är extremt starka. Bill Isaacs, som var en av de studenter som deltog i David Bohms första Dialog-processer skriver i sin bok Dialogen och konsten att tänka tillsammans:

David berättade om smärtan i, eller rädslan för en inbillad smärta i, att leva i det nuvarande ögonblicket. Han menade att de flesta undviker nuet och har en benägenhet att istället leva på minnen eller med en föreställning om framtiden. Vi var överens om, att om vi kunde ta oss an nuet tillsammans och bryta igenom detta hinder för uppmärksamhet, så skulle vi kunna frigöra en mängd outnyttjad eller undertryckt energi.

Vilken är den inre plats varifrån du lyssnar och talar?

Följ mig gärna på Linkedin och Facebook.